Håkans smärtsamma lögner

Jag erkänner: Vi är inte nöjda med varje nummer av Café. Alltid finns det några skönhetsfel som sticker i ögonen. Kan vara en narkoleptisk rubrik (alla klocktester där ordet ”tid” ingår), en misslyckad fotografering – eller, säg, en skådespelare som verkade spännande i förväg, men som vid intervjutillfället vägrade prata om något annat än smörgåskrasse.

Men ibland klaffar det mesta. Ibland lyckas vi faktiskt samla alla de beståndsdelar som gör ett magasin till en unik läsupplevelse: humor, knivskarpa krönikor, roliga nyheter, spektakulära bilder och avslöjande, stilistiskt utsökta intervjuer med angelägna männniskor.

Nästa nummer, ute nu på tisdag, är ett sånt tillfälle. Det finns något minnesvärt på i stort sett varje sida, vill jag påstå: från Jonas Crambys grandiosa texmexguide och Jan Gradvalls hyllning av tv-serien Sherlock till Jens Kärrmans gripande intervju med Frank Andersson och den medföljande, faktaspäckade jeansbilagan (sammanställd av Cafés outtröttliga modeavdelning Daniel Lindström, Emine Sander och Julia Stridh).

Jag lägger dock ett extra varmt ord för Fredrik Strages möte med omslagsmannen Håkan Hellström, inför nya albumet Två steg från paradise och hans tioårsjubileum som soloartist. Hellström berättar oerhört underhållande om sin karriärs olika highs and lows: om konflikten med sitt förra skivbolag, om hur han lurar sonen Sigge att sluta lyssna på Manboy och om de vilda partyåren med Broder Daniel. Bland annat ett inställt gig med drastiska konsekvenser:

– Om vi ställde in konserten utan ett giltigt läkarintyg skulle vi tvingas betala en massa böter. ”Kan inte du fixa ett läkarintyg?” frågade vår bokare. Jag visste inte att han redan hade pratat med de andra medlemmarna som sagt att han skulle fråga mig eftersom jag var lättast att övertala. ”Säg att du har ont i magen”, föreslog han. ”Tja, det kan jag väl göra”, sa jag och gick till sjukhuset.

– Först väntade jag i tre timmar på akuten. Sedan fick jag träffa en äldre läkare som frågade hur jag mådde. ”Aj aj, jag har ont i magen”, sa jag. ”Vi ska spela med vårt band men jag tror inte att det går.” ”Vad spelar du?” frågade han. ”Jag spelar bas”, sa jag. ”Jaha”, sa han. ”Då får du ställa dig på alla fyra här på britsen och dra ner byxorna.” När jag hade gjort det drog han på sig en plasthandske, mjukade upp fingrarna med glidmedel och körde upp sin hand i min stjärt. ”Hur känns det här?” frågade han. ”Ömmar det?” ”Aj, aj, aj”, stönade jag.

– I rapporten skrev läkaren: ”Rektum ömmar uppåt höger. Skickar patient Hellström till Östra för blindtarmsoperation.” Lyckligtvis upptäckte de inget fel där så jag slapp bli opererad.

Cafékollega nobbade Penélope Cruz

Vi hade en fantastisk fest i Cafés och ELLEs pop up-butik igår kväll. Ett Google Earth-stort vimmel ligger hos vår käre modechef Daniel Lindström. Töm magasinet nöjer sig med betydligt färre snapshots – och en kort berättelse om kvällens lyckligaste man: Cafés briljanta annonssäljare Lars Hermansson, som fick träffa sin musikaliska husgud Håkan Hellström.

Jag sjösatte efteråt ett litet tankeexperiment för att försöka avgöra exakt hur mycket Lars gillar Håkan. Han fick välja mellan att äta bromancemiddag med Hellström en dag per vecka i en månad, eller att ligga med sin drömkvinna Penélope Cruz lika många gånger.

Lars: ”Håkan-middagarna, tveklöst.”

Töm magasinet: ”Okej, vi steppar upp insatserna lite. Fyra middagar med Håkan, men åtta intima möten med Penélope.”

Lars: ”Håkan.”

Töm magasinet: ”Penélope i sex månader? Det är 24 gånger!”

Lars: ”Fyra middagar med Håkan ändå. Jag älskar verkligen den där killens musik. Jag har så många frågor.”

Töm magasinet: ”Ett år med Penélope då?”

Lars: ”Eh… Fan… Jag behåller nog Hå… Nej, då går jag faktiskt med Penélope. Vi får väl lyssna på Håkans nya platta under tiden.”

Håkan Hellström och Lars ”Large” Hermansson.

Dj-rävarna Christian ”Krull” Wahlen och Mats Olsson.

En kille i scarf som Töm magasinet inte känner. Säkert sjukt trevlig.

Maria Lindholm (DN), Carin Hellman (ELLE) och bloggkungen Anders Forssberg.